fröken c

min kamera skramlar

2012-01-28T15:09:00.005+01:00

Bild från Zeutch

Objektivet har krånglat och hackat ett bra tag nu, och idag när jag skulle försöka ta en bild på de tre precis färdiga härvorna Tokyo tweed som jag spunnit på sländan så bara vägrade objektivet röra på sig. Milt våld hjälpte inte. Omilt våld gjorde ingen skillnad. Jag tog loss objektivet från kameran och såg att en del satt snett, petade lite på den och då trillade den in i objektivet. Hu, det kommer kosta pengar att fixa det. Så det blir nog ont om nytagna bilder på bloggen ett tag framöver...

Ps. Men en fin grej är utmärkelsen jag fått av Riot Yarn!
Tack så mycket :)

begränsningar

2012-01-26T17:30:00.000+01:00

Även fast inget färdigt projekt synts här på bloggen ännu så går mitt projekt 12 under 2012 framåt med god styrfart. Och jag tycker att det är hur roligt som helst! Idéerna är långt många fler än de som finns i min lilla inspirationslista, och det känns som att de aldrig komer ta slut. Inte innan garnet gör det i alla fall.

Jag tror att det är bra för mig att ha begränsningar. Inte för att jag annars riskerar att springa iväg och köpa garn för hela lönen (jag är inte riktigt sån). Utan för att jag fastnar i alla kreativa beslut om detaljer och -inte minst för min del- beslut om vilket garn jag ska köpa (för jag tror ofta att jag behöver köpa nytt garn till projektet jag har drömt fram). Och då blir allt så svårt och utdraget. Så att då begränsa mig till min egen garnkorg, som ju faktiskt innehåller en hel del trevliga garner, är tydligen jättebra för både kreativitet, plånbok och ro i själen.

Kanske kan jag leva hela året på garnkorgen? Det vore spännande att se hur långt jag klarar mig. Vid senaste titten ner i korgen fiskade jag upp blandade entrådiga garner som jag köpte på loppis i höstas. Tänker att de ska bli någon sorts tubkrage.

nypon

2012-01-24T16:20:00.000+01:00

igår, idag och sen

2012-01-22T18:13:00.003+01:00

Igår var det rimfrost. Idag snöar det som om vintern hållit andan ända tills nu. Jag känner mig rastlös och ingenting går att göra en längre stund. Diffus oro och stress över livet i största allmänhet. Ibland önskar jag att mitt framtida jag bara kunde kika förbi och säga att allt ordnar sig, till slut.

mellanrum

2012-01-21T12:09:00.003+01:00

Min stora (stora!) roströda sjal med turkosa vågor är klar och väntar på att blockas. Vantarna som påbörjades vid jul lockade inte när kvällen var sen och jag bara ville ha något att ha i händerna framför filmen. Så jag plockade fram tygkassen med mormorsrutorna som jag inte tittat ned i på väldigt länge.

Jag sorterade, fäste trådar, klippte och knöt ihop dem i buntar om 10. Mycket trådar blev det. 70 rutor har jag nu, och jag håller tummarna för att jag får ihop ett par buntar till innan kassen hängs tillbaka i hörnet för att vila. Jag har inte bråttom med den här filten, den får ta den tid den behöver.

från fluff till form

2012-01-19T15:55:00.003+01:00

Två härvor, väntar på den tredje.
Jag har en ny idé om vad de ska bli.
Kliar i mig att sätta igång.

turkosa vågor

2012-01-16T19:38:00.002+01:00

Jämarns, det här blir bra.

100 gånger mig!

2012-01-15T10:40:00.000+01:00

Jag okynnesbeställde namnband vid jul och är faktiskt lite förtjust. Särskilt i de bruna som blev ruskigt snygga tycker jag. De röda blev lite av en miss, borde ha beställt dem med omvänd färgkombo -rosa bakgrund och röd text, för som de är nu syns texten rätt dåligt. Lite nöjd är jag dock över att jag kom på att använda en massa mellanslag för att få texten att hamna till vänster istället för i mitten av namnbandet.

Vill du göra egna så kan du göra det hos minanamnband, eller nån annanstans.

det är fredag

2012-01-13T16:36:00.004+01:00

Jag byter färg och andas djupt. Går hem genom snöfallet och känner snöflingorna smälta på ögonfransarna. Drömmer om sommaren och keramikkurser och trädgårdsodling.

toffeltvång

2012-01-11T20:10:00.003+01:00

När jag var hemma på jul tvingade jag lillasyster att handtova ett par tofflor. Jag tovade ett par samtidigt. Försökte få henne att tycka att det här var väl trevligt och genuint och dessutom inspirerat av de där tanterna i ullaffären som vi träffade när jag var och hälsade på henne i Tokyo. Hon lät sig inte luras.

Jag testade att göra mina randiga och de ger definitivt nån sorts zebra-känsla. Funderar på att lotta ut dem nån gång framöver eftersom jag har fler tofflor än jag behöver...

Material: ca 70g tovningsull per toffla (vi har ett helt lager sånt hemma hos föräldrarna efter mina tidigare tovningsäventyr och lillasysters kortlivade nåltovningshobby), plastmall efter fotsula, såpa, vatten och tid.

till dig

2012-01-09T11:01:00.003+01:00

Tack.
Ett gammalt år är slut och ett nytt år har redan kastat av sig sin första vecka, jag vill ta tillfället i akt och säga tack. Tack alla ni som kommer in här och läser, kommenterar, hejjar och hälsar på. Jag är sjukt dålig på att svara på kommentarer och frågor, jag vet. Och om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte bli så himla mycket bättre på det inom den närmsta framtiden heller. Så jag ber om ursäkt på förhand för det. Och fortsätter som tidigare. Med att bli glad och leende och peppad av allt. Och om du är en anonym bloggläsare (precis som jag är för det mesta) så får du gärna lämna ett litet spår någon gång så kan jag komma på besök till dig också. Det räcker med ett pip efter meddelandet.

Min röströda (inte tomatröda som bilden hävdar) sjal växer på och jag längtar tills nystanet är uppstickat och jag får byta färg och göra den fina kanten. Förkylningen slängde sig över mig igår och inatt med blanka tänder och snörvlig näsa, så det blir jobb hemifrån idag. 101 mejl i inkorgen. Gnh. Snart får jag vara förkyld i soffan med stickning och te istället för att sortera inkorgen.

härva på

2012-01-08T17:00:00.003+01:00

I min julklapp till mig själv ingick ett härvträ som jag nu har invigt. Det blir ju skitbra! Inget mer nystande runt fåtöljen. Garnet är det första hektot av tre, spunnet enkeltrådigt av blandad och lite tweedig ull från Tokyo. Jag gillar resultatet jättemycket och tänker att det ska bli en stor eller lång rustik sjal framöver. Bara de andra två hektona ull kvar att spinna först.

Idag är det sista dagen på min tre veckor långa och lugna julledighet. Det har behövts, och jag ser inte fram emot att gå upp i gryningen imorgonbitti (även om jag för det mesta tycker väldigt bra om mitt jobb). Dessutom håller en förkylning på att smyga sig fram -jag tror att jag är allergisk mot att börja jobba igen. Tur att det i alla fall sakta blir ljusare och ljusare.

gulddimma över världen

2012-01-07T16:55:00.004+01:00

till en jätte

2012-01-05T10:00:00.002+01:00

Jag har stickat absurt stora sockar. Det är lite lite frestande att behålla dem så här och lägga dem på något strategiskt ställe när gäster kommer, bara så att de får undra. Men jag ska försöka slita mig från den idén och tova dem i tvättmaskinen till tofflor istället.

Mönstret heter "fuzzy feet" och du hittar det i länklistan i bloggens högerkant (där finns alla mönster som jag visade i mosaikbilden och som ingår i mitt 12 under 2012-projekt).

nytt

2012-01-03T17:51:00.003+01:00

Ni vet den där känslan av att sätta igång med ett nytt projekt och allt känns som att det kan bli hur bra som helst? Den.

konst

2012-01-02T11:55:00.000+01:00

Jag är ägare till en fantastisk tavla. Det är min vän Lovisa som har målat den. Jag var hemma hos henne före sommaren och fick se några tavlor som hon målat till en utställning, och jag föll handlöst för en av dem. Jag såg den och tänkte "hemma". Det var som att titta genom ett fönster på det hemma som är mitt allra mesta hemma, höga kusten och norrland. Det var som att hon fångat alla färger och känslor, ödslighet, öppenhet, vemod och karg värme. Och nu hänger det fönstret hemma hos mig och står alltid öppet.

Istället för att byta tavlan mot pengar så bytte jag den mot en tröja och mössa som jag stickade till Lovisa. Jag har gjort hantverksbyten förut, och tycker att det är grymt sympatiskt. Man byter tid och omsorg och kreativitet med varandra, och tvingas inte mäta sitt skapande i pengar. Bra grej.

den första dagen

2012-01-01T17:46:00.005+01:00

Gott nytt år alla! Hoppas att aftonen var fin.
Min var full av vänner, mat och musik, och både skratt och vin flödade när det gamla året byttes i ett nytt. Det var vackert och lite magiskt att stå med huttrande ben och kalla kinder och se himlen explodera och bara känna ett nytt år snudda vid en.

Idag gör det ont i både huvud och själ... Huvud av naturliga orsaker och själ eftersom jag fick höra en sak som jag hoppats inte skulle hända. Men livet gör inte alltid som man vill, och vem vet vad som väntar framöver. Så idag slickar jag såren, maratontittar på Dag på svt play (fantastisk serie, den finns på play i ett par veckor till om någon har missat den) och stickar gigantiska sockar. Och jag har bestämt mig för att det här ska bli ett bra år.

12 under 2012

2011-12-31T12:35:00.004+01:00

Gott nytt år på er alla filurer! Jag önskar oss alla en hejdundrande glittrig och dekadent afton. Korka upp champagnen, dra på er fodralet och lägg mascaran tjock, för nu är det dags att kasta bort det gamla året oavsett hur bra eller kasst det var, och se med tindrande ögon och förhoppningsfjärilar i magen på 2012. Jag tror på 2012, jag tror att det kommer att bli ett bra år.

I hantverksdelen av mitt liv har jag gett mig själv ett uppdrag för 2012, och ser riktigt fram emot att ta tag i det. När garnkorgen började bli lite svår att stänga under hösten kände jag att det vore en idé med nån sorts köpstopp. Jag tycker inte om att samla saker på hög och vill gärna använda allt det garn som jag har istället för att fylla på med nytt hela tiden. Garnkorgen utgör nån sorts personlig anständighetsgräns för mig. På ravelry och på några bloggar har jag sett tanken "12 under 2011", tanken att man under året ska göra minst 12 projekt av garn från stashen, vilket ju är trevligt och sympatiskt på alla vis. Det ena ledde till det andra och här är fröken c's personliga uppdrag under 2012.

-Jag ska göra minst 12 projekt av garn från stashen/egenspunnet garn
-Jag får inte köpa något nytt garn eller ny ull innan dessa 12 är färdiga
-Att spinna ull till garn räknas inte som ett projekt, det måste vara ett färdigt plagg för att räknas
-När de 12 är klara får jag belöna mig själv med lyxgarn!

Lite förmildrande omständigheter finns också:
-Det är tillåtet att kompletteringsköpa garn i rimlig mängd om garnet tar slut under stickandet av ett plagg (men jag får förstås inte sätta igång projekt med tanken att jag ska köpa till något..)
-Jag får en nöd-femhundring att fuskhandla för om det dyker upp garn som inte går att vänta med att köpa till senare (men ev projekt av det garnet räknas såklart inte in i de 12)...

Jag har rotat runt i garnlagret och drömt om vilka projekt som härvorna ska bli, min inspirationslista -som säkert kommer ändras under året- finns till höger på bloggen, 12 under 2012. Där finns länkar till alla fina projekt som jag samlat i mosaikbilden.

Det här kommer bli bra!
Häng på du med om du vill.

2011

2011-12-29T16:20:00.000+01:00

2011 har varit ett helt okej år, lite mittemellan och sticker liksom inte ut sådär sprakande och elektriskt. Jag blev fast anställd, jobbade som en tok, fortsatte att trivas i kollektivet, började odla potatis och träffade en massa nya bra människor (och behöll de gamla bra förstås).

Jag lärde mig spinna garn, och blev fast. Sländan som hänger fritt i luften och gör fluff till garn är lite magisk. Även om den också ger mig högst o-magisk ryggvärk. En dag kanske det får bli en spinnrock också, men jag har inte bråttom. Under året spann jag upp alla tussar från Vifflas paket, och tappade besinningen i ullaffärer både i London och Tokyo. Bäst av allt tror jag att solskensgarnet är.

Jag började med keramik och blev alldeles lycklig över att forma leran och känna hur det gick bättre och bättre. Min initiala hybris dog när drejandet var lite svårare än jag först trott, men den kom snart tillbaka igen när jag bestämde mig för att jag minsann var en fena på det här. Min nya dröm är en alldeles egen elektrisk drejskiva och ugn, och timme efter timme med lera mellan händerna.

Och jag fortsatte att sticka, virka, tova, kroka... Jag lärde mig tvåändssticka och upptäckte att sockar är roligt att sticka. Jag hade tusen ideer, gick med på ravelry och fick tusen till, och drömde efter ett år på folkhögskola med oändlig tid för att bara skapa och hantverka. Men många timmars övertid och resande med jobbet gjorde att projekten både blev mindre och färre än vanligt, med bara en enda vuxentröja -som byttes mot en tavla.

Och nu är det bara att falla handlöst in i det nya året. Jag hoppas på koftor, sjalar och stora saker, på tvåndsstickade vantar och färg i överflöd. Stort tack till er för alla era besök, hejjarop och kommentarer! Ni är det som gör bloggandet värt.
Gott nytt år på er! Må det vara fullt av kreativitet och kärlek.

allt är inte julklappar

2011-12-28T10:00:00.001+01:00

.. men de kan vara hemliga ändå.

cirkussystrar

2011-12-27T18:00:00.003+01:00

Äntligen får jag visa upp två av vinterns hemliga projekt. Små koftor till två systrar, vännernas söta ungar. Den stora fick lite lustig randning eftersom jag slarvläste mönstret, och jag tycker att det ser ut som en liten cirkus. Ett kul och enkelt mönster (slukar garn också) som blir väldigt charmiga på. Nästan-tre-åringen accepterade tröjan direkt och proklamerade att hon tänkte sova i den. Det tar jag som ett gott betyg.

De fina galgarna kommer från morfar, han hade pälsaffär i sitt garage en gång i tiden och jag älskar typsnittet på namnet.

Mönster: Detta från Drops, omräknat för att passa garnet jag använde
Storlek: Den stora är för 3-4 år och den lilla för 6-9 månader
Stickor: nr 3
Garn: Blandad tvåtrådig ull

lugnet

2011-12-25T17:00:00.001+01:00

Men juldagen är ändå min bästa dag.

den där dagen

2011-12-25T12:31:00.005+01:00

Den har så mycket om sig och kring sig, och i år var julkänslan flyktigare än vanligt. Men ändå. Det är ju rätt så mysigt tillslut ändå.

Jul

2011-12-23T18:20:00.002+01:00

Katten äter stearin och paketen är inslagna. Det smakar glögg i munnen och jag är för länge sedan less på pepparkakor. Allt är, med andra ord, precis som det ska.
God jul på er alla filurer.

hem

2011-12-21T15:00:00.000+01:00

Nu sätter jag mig på bussen och åker hit. Hem. Till snö och Norrland och familj, syskon, katter och jul. I väskan ligger julklappar och nog med hantverk för att sysselsätta mig i många lata dagar. Det ska bli så väldigt, väldigt skönt.

doft

2011-12-20T22:27:00.004+01:00

Idag har jag, förutom att hänga under misteln, putsat mina kängor. Jag tycker om det (även om det tar en halv evighet från mitt första 'jag borde' till att jag faktiskt gör det), det luktar gott och det känns som att jag gör något snällt, på något sätt. En annan sak som luktar gott är amaryllisen i fönstret. Den kitchiga porslinsdamen luktar ingenting, men hon är rolig att titta på. Vi fick henne i vandringspresent från några kompisar som kom på glöggfesten. Hon har redan vandrat vidare, och jag saknar henne nästan lite, hon såg så förnäm ut med näsan högt i vädret.

obesvarad kärlek

2011-12-20T18:00:00.002+01:00

Nu har jag stått under misteln här hemma en hel dag, och fortfarande inte fått någon puss. Vad ska man göra för att få lite kärlek, va?

Närå, inte riktigt. Ville mest visa att vi har fått en mistel i kollektivet. Det är fint.

första klappen

2011-12-19T12:25:00.004+01:00

Såklart kunde jag inte hålla mig utan öppnade paketet. Och även om det var jag som bestämt hela innehållet var det ändå lite spännande... Det innehöll en lätt och en medeltung slända, en nystepinne (inget mer nystande runt träslev), ett isärtagbart härvträ (inget mer härvande runt stolsrygg) och 3 hekto svensk ull -värmlandsull, gotlandsull och finull, jag var nyfiken att testa spinna olika inhemska sorter. De bästa julklapparna får jag av mig själv! Allt det fina är köpt hos gammeldags.

Men lite fundersam är jag över sländorna -jag tycker att de vobblar alldeles för mycket. Den första och enda slända jag använt tidigare, den jag fick av Viffla, snurrade väldigt jämnt och fint, och det känns konstigt att de här nya vobblar så väldigt lätt och mycket. Jag vet inte om det är jag som gör fel, om jag snurrar igång dem på fel sätt, eller om det är sländorna som är lite skeva. Någon som har tips på vad jag kan göra?

glögg och helgkurs

2011-12-17T18:18:00.003+01:00

Först av allt: Jag har j u l l o v ! Hur skönt är inte det? Typ 12 av tio möjliga. Jag fick inleda jullovet med glöggkalajs i kollektivet, massa folk, hemgjord glögg, ohemula mängder saker att äta till glöggen och huuur trevligt som helst. Det kanske blev lite vin också. Det kanske blev många glas vin. Och inte så mycket sömn.

Jag belönade sen mig själv genom att tvinga upp min lekamen i ottan för att gå på helgkurs. Jag spontananmälde mig till en introduktionskurs i permakultur som en kompis håller. Superbra dag (även om det var lite farligt att vi fick sitta i mjuka, sköna och sömnvänliga soffor hela dagen) om ett väldigt intressant ämne. Jag kanske berättar mer om det framöver, och annars -kolla upp det. Det är typ det nya svarta i odlingsvärlden (och typ det gamla svarta i hela världen eftersom permakultur egentligen handlar om att odla smart på så sätt som människor odlat och levt i alla tider för industrialismen). Imorgon fortsätter kursen.

På måndag ska jag sova.
Bilden är hämtad härifrån

dagens tips dagens tips, lalalalala dagens tips

2011-12-14T19:52:00.002+01:00

Det här är en ruskigt bra bok.
Läs den.

I övrigt känner jag mig lite trött och gnällig och less på mörkret och regnet. Men nu är det bara två (2!) arbetsdagar innan jag har tre (3!) hela veckors julledighet att bara gosa in mig i. Då kommer det minsann inte vara synd om mig.

desajn

2011-12-12T21:26:00.005+01:00

I Göteborg bor det fina vänner i ett fint hus och vi spelade orientexpressen och drack vin och tittade på skogen. Vädret försökte döda oss på alla sätt det kunde komma på, men vi överlevde och tog oss på två desajniga julmarknader och tittade på allt smart och snyggt (och mindre smart och snyggt).

Två favoriter var de stickade vantarna på Röhsska museets desigmarknad Julform, och boksidesjulkulorna från en av HDKs designstudenter (bilderna kommer från respektive hemsida). Köpte jag något av dem? Nej. Granskade jag dem och tänkte -det här kan jag göra själv ju-? Ja. Kommer jag åstadkomma det? Oklart.

Jag fick annars en tanke om skillnaden mellan "design" och "hantverk". På designmarknader säljs sjalar för flera tusen kronor. På hantverksmarkander säljs dem för en bråkdel. Och på designmarknader "får" man ta ut tokdyra priser för allt från tryckta affisher till skärbrädor och necessärer, för att design känns liksom okej att tjäna pengar på, oavsett hur mycket tid som ligger bakom produkten. Men hantverk "kan ju vemsomhelst göra", och det vore hybris att ens tänka på att ta ut tusentals kronor för det arbetet och den designen. Det kan man ju tycka är lite taskigt.

gbg

2011-12-09T14:00:00.000+01:00

Nu tar jag ledig fredag, åker till Göteborg och hänger med fina vänner.
Deni! Ha en grymt bra helg ni med.

ooooooh

2011-12-08T15:34:00.003+01:00

Min julklapp har kommit fram! Den ligger på sängen och ser så fint rund och omslagspappersbrun och gammaldags ut. Jag kommer inte kunna vänta med att öppna den. Vi kan kalla det för adventspresent istället för julklapp, advent är ju ändå bäst.

ostadigt

2011-12-07T20:15:00.000+01:00

Den stackars mörbultade och spruckna sländan vobblar som en galning när jag spinner på den. Men jag är envisare än vad den är dålig, så garn blir det. Och snart kommer min julklapp... Men då inställer sig frågan -får man öppna sin julklapp till sig själv innan det är jul?

klappat och klart

2011-12-06T10:18:00.000+01:00

Tjo! Nu är alla julklappar fixade/uttänkta. Bara ordna det sista på den här mjuka klappen, baka den obligatoriska kavringen till mormor och morfar, och vänta på att en beställd klapp trillar ned. Och så min egen julklapp förstås.

Vi är inte så många i min familj, och man får max ge en julklapp till varje person (well, ett paket, så vill man kan det ju ingå flera saker i det paketet), så det tar inte så lång tid att ordna klapparna. Vilket är skönt, då får man mer tid att ha det bra istället.

och så resten också

2011-12-04T12:56:00.006+01:00

Tack så jättejättemycket för alla fantastiska komplimanger om keramiken i förra inlägget, jag blir alldeles stolt och generad! Keramiken är verkligen något jag skulle vilja fortsätta med, få utveckla. Allra bäst vore att få tillgång till en öppen verkstad dit jag kunde få gå och sitta så ofta och länge jag vill i lugn och ro. Men tills jag hittar någon sådan här i Uppsala så får det väl bli kvällskurser framöver också.

Jag tar och hivar på med resten av höstens keramik också när jag ändå håller på. Skålar i olika storlekar och glasyrer, nattljusstakar i olika varianter, och så lite kylspåpsmagneter, knappar och julpynt.

Ha en riktigt fin adventshelg!

den vita keramiken

2011-12-03T09:42:00.006+01:00

Under hösten har jag inte hunnit gå så mycket keramikkurser, det blev en kvällskurs med sju gånger och så en helgkurs. Men jag hann ändå dreja och kavla upp några kilo stengodslera. Det är märkligt och ganska häftigt att titta på mitt allra första helt clueless drejngsförsök (den låga lilla blå skålen som finns här) och sen känna skillnaden nu.

Jag skulle verkligen inte säga att jag är bra på att dreja, jag har inte bra kontroll och jag kan inte göra särskilt stora saker. Men det är ändå en annan värld som har öppnat sig under det här året på bara 3 kvällskurser och en helgkurs, knappt 80 timmars arbete, försök, misslyckanden och framgångar i drejning, kavling, beskickning och glasering. Så jag glöder av stolthet inombords när jag får visa upp mina trevande alster för vänner och bekanta (och er).

Vitt är vackert tycker jag, och mycket av det jag gör glaserar jag vitt.
Krukorna med den lilla volangkanten har inspirerats av FAB keramiks fina, och de blir så fina med hyacinter i, och den stora blir perfekt med pepparkakor i!

Kopparna är de första jag klarat att göra riktigt tunna och med skön form, även om de blev lite små som tekoppar. De och kannan är sedan målade i blått innan de brändes, jag har improviserat fram små kurbitsslingor längs sidorna på dem.

Av den sista leran jag hade kvar på kvällskursen kavlade jag två små skärbrädor som har fått spetsmönster och ska få tjänstgöra som ostbrickor. Och så en liten kanna till. Jag är svag för de små kannorna som jag har gjort flera av, särskilt i den där formen med bred bas och raka inåtlutande väggar. Kanske blir den en mjölkkanna, eller vas för blommor till våren.

Ljuslyktor formade som kronor, eller med tunna sköra skalväggar. Ljuskronor är min nya svaghet, jag som aldrig varit rosa eller gillat puttenuttiga saker tycker helt plötsligt att kronor och volanger är det finaste som finns -i alla fall när det gäller keramik.

Och så sist bland den vita keramiken ett kavlat fat med spetsmönster. Spetsmönstret syns inte så bra på bilden men blev riktigt riktigt vackert. Mjukt och böljande som får fatet att se ut att vara av blank sammet

det är fredag och min halsduk är gul

2011-12-02T14:47:00.004+01:00

Det kan vara så att jag äger världens bästa halsduk/sjal/cowl/halstub. Det kanske du också gör. Min är i alla fall gul på ett väldigt matt och trevligt sätt, mosstickad i dubbel tokmjuk jag-vill-bara-krypa-in-i-det-alpaka och passar så jädra perfekt runt min nya jackas krage. Och idag är det fredag och en bra helg börjar. Wöö!

Mönster: Inget/Eget/mosstickning över 61m tills garnet tog slut
Garn: BC baby alpaka, 2 hg, stickat med två trådar
Stickor: nr 5

till mig? Du skulle inte ha...

2011-11-30T18:56:00.002+01:00

Jag är ju för det mesta den viktigaste personen i mitt liv, och det är ju klart att jag då ska få en rejält fin julklapp av mig! Efter att ha fått en spricka i min slända så började det med tanken om att jag skulle köpa en ny sådan i present till mig själv. Och sen bara eskalerade det. Herregud vad generös jag är.

hyacinter

2011-11-29T17:34:00.004+01:00

Julpynt, tomtar och allt som är väldigt mycket glitter, blinkande, rött och tokjuligt är inte min grej. Advent däremot, jag skulle kunna stanna här. Levande ljus, adventsljusstakar, blommor, vitt.

Idag ordnade jag hyacinter till två små nydrejade krukor (inspirerade av FAB keramiks fina) och tycker att det blev riktigt fint. Nu är det advent på riktigt!

nyskördat

2011-11-28T18:40:00.004+01:00

Keramik så långt ögat kan nå! Eller, så långt skrivbordet når. Jag har varit och hämtat ut höstens skörd, och det är så trevligt att se allt på en gång, känna sig lite duktig... Jag kommer inte kunna motstå att visa upp allt här, men tills jag, ljuset, kameran och sakerna är på samma plats samtidigt så blir det bara en liten smygtitt.

första

2011-11-27T15:19:00.003+01:00

Stormig advent på er! I Uppsala kastar sig vinden och regnet mot rutorna, jag tänder första ljuset och fyller på skorpburken med mandelskorpor och pepparkaksskorpor. Hoppas att ni har en riktigt fin/mysig/stormig första advent, vad ni än har för er.

det bästa av två världar

2011-11-26T18:59:00.003+01:00

Bakningsivern kom över mig. Jag gör ett lass skorpor, en omgång farmors fantastiska pepparkakor, och så -den giva avkomman av dessa två vackra föräldrar- pepparkaksskorpor! Det är med andra ord ett tvång för alla jag känner att komma hit och fika hela vägen fram till jul, min (brist på) självdiciplin klarar inget annat.

vart är vi på väg?

2011-11-25T15:59:00.002+01:00

Det stormar ute men i fönstret lyser adventsljusstaken och två nya keramiklyktor. Jag har sjungit adventssånger och ätit en lussebulle med nästan ingen saffran och myst över att nu är det äntligen äntligen adventshelg. Ikväll börjar På spåret och min inre tant jublar. Efter träning, pysslande, handlande och en varm dusch är jag redo att mysa ned mig i soffan, ta upp sista julklappsstickningen och hejdlöst gå in för ordvitsar och pappahumor. Idag är november helt okej.

tallriksmodellen

2011-11-24T16:49:00.002+01:00

Idag äter jag skorpor till middag. De är hembakta och ligger i en fin burk, så jag tänker att det är okej.

solskensgarnet

2011-11-22T15:32:00.002+01:00

2 hekto blandad färgad ull köpt i Tokyo.
365m (180 m/100g) tvåtrådigt
Kärlek!

helgen

2011-11-20T17:11:00.002+01:00

Jag har varit ett med leran hela helgen. Innan jag gick och la mig igårkväll hade jag lera överallt, inklusive i öronen. Det har varit keramikkurs i dagarna två, igår drejade jag som en tok och idag var det beskickning (svarva av grejerna), hänkling (sätta handtag på dem) och så hann det bli några kavlade smågrejer. Riktiga lyxdagar, men jag är trött som ett litet djur när dagen är slut, men det är så himla värt det och jag kan känna hur drejandet går framåt när jag får sitta längre stunder i sträck, och det är roligt! Nästa vecka blir det glasering. Jag förutspår många hårda paket i år.

Nu faller jag ner i soffan och tar upp min mjukaste stickning som inte är det minsta hemlig.

hemliga saker

2011-11-19T08:10:00.000+01:00

Snart snart är det advent och jag ser fram emot adventsljusstakar, pepparkakor och julkalender liiite för mycket för att vara 26, menåh, det är ju en så bra tid på året... Och det märks att det närmar sig, när man bara får lägga upp hemliga bilder på julklappsprojekt.

Laikas årgångsglögg

2011-11-18T15:19:00.003+01:00

Det är fredag, jag hoppade jobbet och gick på långpromenad istället. Kändes som det bästa, och nästa vecka är en ny vecka. Mörkret faller sakta över de lurviga kossorna och öppna fälten, ikväll kommer en kompis på minisyjunta och jag firar en vecka kvar till advent med att tulla på kollektivets egen hemmagjorda glögg. Den är i all ödmjukhet helt fantastisk och jag tror nästan på allvar att det finns en liten glöggtomte som smyger in och förvandlar den bubblande potatis- och svagdrickesörjan till helt ljuvligt julig glögg! Göra egen glögg från grunden är helt klart the shit, och känner du dig sugen hinner du fortfarande få till en sats innan jul.

Tokgod glögg

5 liter svagdricka
5 skivade råa potatisar
1 paket bakjäst (för bröddegar)
1 påse hela nejlikor
1 påse kardemummakärnor
1 bit färsk ingefära (5 cm)
1 kanelstång
1-2 pkt russin (500g)
2,5 kg socker

Blanda allt i en hink eller liknande, täck med plastfolie med små hål. Låt stå och bubbla och jäsa minst tre veckor i rumstemp utan att röra (det luktar ganska jäst första dagarna men blir bättre sedan). Tappa upp på fina flaskor och invänta glöggfryntligheten! Vår blev ganska alkoholstark, men det gör ju inget negativt för adventsglädjen. Du kan också testa att smaksätta med olika saker, vi testade lingon och blåbär, men det gav inte så mycket smak.

sent i november

2011-11-17T16:48:00.003+01:00

Tiden går så sakta så sakta och jag önskar att jag kunde andas en minut av sommaren. Får flyktkänslor och önskar att jag inte jobbade. Vill vandra söderut och bara vara tyst och ensam, tänka och sova.

Jag skyller på november.

Tokyotofflor

2011-11-15T12:13:00.005+01:00

Material
100g tovningsull, varmvatten, såpa, en snutt röd tråd, envishet

Tid
3timmar för den första tofflan, 1 timme för den andra (väldigt mycket förbättrad teknik från min sida)

Metod
Man klipper ut en plastfot större än ens egen, lindar ull kors och tvärs runt den och börjar sedan vattna med såpvatten och gnugga ihop den. Linda in den i frottéhandduk och hårdhänt rulla var en framgångsrik teknik.

När ullen sen filtat sig runt plastbiten klipper man hål ovanpå och drar ut plasten, fortsätter rulla och gnugga. Jag vände också toffeln utochin nånstans i mitten av processen eftersom den var jämnare och snyggare på insidan. Sist satte jag den på foten och gnuggade för att fixa så att den passade just mig. Avslutning med att klippa till öppningen runt ankeln och sy två små stygn på "åsen" ovanpå.

Kanske världens bästa julpyssel, jag älskar dem!

en sån där dag

2011-11-14T11:11:00.004+01:00

Idag är det en sådan där grå och diffus dag. En sån dag då allt känns lite jobbigare och tyngre, utan nån speciell anledning. Det är förkylning och ont i magen, stora tröttheten och rastlös och irriterad på samma gång. Så jag stannar hemma från jobbet, kurerar mig med te och den blåturkosa ullen, drar på mig kängorna och går ut och andas.

södra Brasilien

2011-11-13T15:36:00.003+01:00

Jag går längs gatorna, hör fåglarna, bilarna, känner lugn och upprymdhet på samma gång. Jag är tillbaka i Brasilien, tre år senare, och jag kan inte låta bli att känna lite att jag har kommit hem. Då, för tre år sedan, var jag i norra och centrala Brasilien och hämtade material till en uppsats. Nu kom jag till södra Brasilien, men portugisiskan flödade över all förväntan och jag njöt av att vara tillbaka. Kulturellt är det som två olika kontinenter, skillnaderna mellan det afrobrasilianska nordöst och det europeiska södra. Och jag tycker om dem båda.

Veckan var bra, vi kunde göra det mesta vi ville få gjort jobbmässigt, och jag har inte skrattat så mycket på evigheter. Ibland har jag världens bästa jobb! Helt fantastiskt att få jobba med människor från hela världen och det är kulturkrockar och skämt och humor och knasigheter mest hela tiden, och det går bara inte att låta bli att älska det.

Det blev inte så mycket bilder mellan arbetspassen, så här blir bara några få.
Att flyga bland molnen över São Paulo var vackert och lite magiskt, hur de där tussarna flyter på en osynlig yta över jorden. En av dagarna var vi inbjudna på en fest, en churrasco, med kött i mängder, öl och folk, och en omistlig del i Brasiliens liv.

rönnbär

2011-11-11T12:31:00.000+01:00

I september gick jag ut och knyckte en kasse rönnbär av skogen. Tyckte att alla rönnbär på tråd som jag sett var så väldigt fint. Jag trädde upp dem på sytråd, och hade sen inte tid att göra så mycket mer med dem utan hängde bara upp dem på en krok bredvid fönstret. Några veckor senare var de helt torkade, och så mycket vackrare! Alla nyanser av rött, som pärlor i ett halsband.

Funderar på att göra dem till just halsband, men tills dess får de ligga i gjutjärnsljusstakarna (försök säga det snabbt tio gånger) och vara vackra. Och välkomna mig hem från Brasilien igen, för i eftermiddag landar jag hemma i Uppsala igen.

tre nystan

2011-11-09T14:19:00.001+01:00

Jag spinner troget vidare på mitt solgula japan-garn. Ungefär en fjärdedel kvar att spinna, och planen är att det ska bli tvåtrådigt och sen ett par virkade vantar. Och säkert något mer eftersom det är ganska mycket, 2 hekto och by far det mesta jag spunnit av samma sort. Men det känns som ett roligt kliv från de 60gramstussar jag vann av Viffla.

Det går bättre och bättre, snabbare och snabbare, och känns plötsligt naturligt att stå upp och spinna utan stopp. Det är så roligt att känna att man blir bättre!

sprattulerar!

2011-11-07T10:00:00.002+01:00

Idag är ingen vanlig dag, för det är dubbelfödelsedag, min lillebror och min fina kollektivkompis fyller båda år idag, och dessutom prick lika mycket! Lillebror får ett sms från Brasilien (generös syster) och kollektivvännen firades med choklad- och hasselnötstårta för en vecka sedan.

fram och tillbaka

2011-11-05T16:00:00.001+01:00

En julklapp håller på att bli till, i väldigt höstigt otänkande fram- och tillbakastickning.

husdjur

2011-11-03T15:30:00.001+01:00

Husdjur, av den där sorten som man inte har fått välja själv, är det värsta jag vet. Eller en av alla saker som är det värsta jag vet. När jag bodde i korridor fick vi mjölbaggar av diverse sorter och äcklighet. Uä. Jag kollar fortfarande noga i mjölpåsen varje gång innan jag stoppar ned decilitermåttet.

Så när det började cirkulera runt inlägg och tips på hur man bäst håller sin ulliga stash fri från småkryp kände jag en stark längtan efter förslutna kärl att förvara alla mina nystan i. Det blev vakuumpåsar. Inte optimalt, men enkelt och billigt. Jag fortsätter att använda min fina stora garnkorg, men påsarna gör att allt inte riktigt får plats, utan bullar upp. Jag tror att ett inköpsstopp kan komma att närma sig under nästa år...

motsols

2011-11-01T15:00:00.001+01:00

Jag snurrar jordgloben åt andra hållet, tar sikte och sats. Nu!

hyllvärmare

2011-10-31T12:35:00.006+01:00

Klämmer in ett litet inlägg till innan det är dags att packa väskan och ta ut kompassriktningen. Häromveckan gick jag förbi en loppis, och ja, eh, en hemlös burk följde med hem. Igen. Jag har nu med raska kliv klampat över gränsen för hur många plåtburkar jag rimligtvis kan ha användning för. Men, det kanske räcker med att den bara är fin i hyllan? Ja, det räcker så. Jag nappade också med mig en billig påse med vävgarn i ljusblått, mörkblått och naturvitt som skulle bli väldigt fint som sjal en dag.

på väg igen

2011-10-30T09:33:00.005+01:00

Jag vill bara krypa in i helgen och försvinna en vecka, eller en månad. Komma ut lagom till snö, advent och jullov. Jag har längtat efter julen sedan slutet av augusti. Men egentligen är det nog inte julen jag längtar efter, utan bara efter att få vara ledig.

Har haft en rejäl dipp i motivation och arbetslust hela hösten, och vill mest krypa ihop i en liten boll under täcker och stanna där tills allt verkar bättre. Fast, det är klart, jag vet inte riktigt vad det är som ska bli bättre, i alla fall inte jobbmässigt. Kanske har det bara varit för mycket av allt och jag längtar efter att få jobba utan att tänka så mycket. Få måla en vägg, eller nåt sånt.

På tisdag är det dags för jobbresa nr 2 för hösten (egentligen ingår det inte alls så mycket resor i mitt jobb, den här hösten är ett undantag), denna gång till Porto Alegre i södra Brasilien. Jag har varit i Brasilien en gång förut, när jag skrev min kandidatexamen 2008, men då var jag i nordöstra och centrala delarna så södra Brasilien blir nytt för mig. Jag vet att jag borde se fram emot resan, tycka att det är häftigt och lyxigt att få göra sånt här via jobbet. Men just nu känns det faktiskt mest jobbigt att behöva tvätta, packa, sova på flygplan, behöva ta en massa ansvar och inte få råda sig själv. Efter förra jobbresan till Filippinerna har jag slutat tycka att det är glassigt att få resa mycket i jobbet... Jag älskar verkligen att resa, men jag vill göra det på mitt sätt. Och det får man inte när man reser i tjänsten. Då kan det vara en kamp bara att få gå på en promenad längs gatan.

Men, jag vet nånstans bakom mitt hösttrötta hemmakattsgnäll att det också kommer att bli bra. Att jag kommer att skratta massor, få nya bekanta, göra ett bra jobb och tycka om mitt jobb, komma hem med ny energi och för lite sömn. Kanske med en eller annan ny hantverksinspiration. Jag ska göra ett par tidsinställda inlägg här på bloggen, så vi ses då och då, och sen om två veckor igen.

Mormor, eller mormorsmor, och barnbarn
2008, Nordöstra Brasilien

rödrosa

2011-10-28T16:45:00.003+02:00

De har varit klara länge, men höstseghet har gjort att det tagit tid att fota och sen blogga dem. Men de är lika krispiga som hösten och jag gillar dem skarpt.

Garn: rosa från London, rött från Sverige (kommer inte ihåg sorterna, orkar inte leta upp etiketterna)
Stickor: nr 2½
Mönster: eget

den röda tråden

2011-10-26T20:26:00.006+02:00

Tokyo

2011-10-25T09:31:00.000+02:00

Jag tycker inte om storstäder. Men jag älskar Tokyo. Jag vet inte varför, jag bara gör det. Det här var andra gången jag besökte staden, men den första sedan min lillasyster flyttade dit för över två år sedan. Jag fotade nästan inte alls, utan hade det bara bra.

Gick i parken i Kichijoji och tittade på de "romantiska" svanformade trampbåtarna, åt crepes med extra allt i Harajuku, viftade rökelse över mig själv, fick en spådom om framtiden (mycket otur väntar) och tittade i alla stånd vid templet Senso-ji, gick på stan och åkte väldigt mycket metro varje dag, lagade japansk pannkaka med lillasyster, bler flörtad med av en korean som bjöd på inhemsk fruktsprit som var rosa och bubblig och inte god, tittade på gatuliv, snygga stilar och fantastiskt hantverk och galna prylar. Och ja, hade det bara väldigt bra.

Kamakura

2011-10-23T10:49:00.005+02:00

Vid kusten, en timme från Tokyo ligger Kamakura, en av Japans många före detta huvudstäder.

Det är alltid något speciellt med kust och öppet hav, var i världen man än befinner sig. Fiskebåtarna som ligger uppdragna på land, ljuset, vinden.

Stadens sevärdheter inkluderar den stora Buddhastatyn och den gamla järnvägen med sitt tåg som ansluter till metrolinjen in till huvudstaden. Både statyn och tåget finns förevigade som gelegodisar. Buddha smakade cola.

Och så fanns andra vackra tempel också, med sten som ser så levande och mjuk ut att jag nästan tror att den ska vara varm om jag rör vid den. Och mörka grottor som sluter in oss i tusenårigt mörker.

från fluff till form

2011-10-22T11:03:00.003+02:00

På Ananda i Tokyo stod två damer/tanter/kvinnor och tovade helt fantastiska tofflor. Jag tjuvkikade på hur de gjorde och hon som hjälpte mig att mäta upp ullen visade att de använde en plastsula större än foten att tova runt, och sen klippte de upp ett hål, tog ut den, och fortsatte tova.

Jag kunde inte motstå att försöka också när jag kommit hem igen och slaktade en plastmapp, köpte tovningsull och plockade fram grönsåpan ur skåpet. Tre timmar (herregud vilken tid det tog, tur att såpa luktar gott) och tio russinfingrar senare hade jag en toffel. Ska se om det kan bli en till i helgen.

jag spinner solsken

2011-10-20T19:25:00.002+02:00

Ananda

2011-10-15T10:26:00.005+02:00

I småhippa och bohemiska Kichijoji i Tokyo ligger ett litet ulligt paradis vid namn Ananda. När lillasyster och jag kliver in genom trädörren så överväldigas jag av panikblandad lyckokänsla, och vet att det här besöket kommer att ta tid.
Affären domineras av en hel vägg full av alla nyanser av natur och mjukhet. Lillasyster översätter allt jag pekar på och det är får, kamel, silke, merino, skotskt och spanskt och allt möjligt annat. På golven står enorma säckar av färgblandade kardflor stora som konferensbord, och handspunna härvor visar hur de kan se ut som garn.

I rummets mitt, omgärdat av ett par spinnrockar och mot bakgrund av en stor hylla färgad merino, står ett arbetsbord där två fina tanter tillsammans med en av affärens anställda håller på att tova vansinnigt fina tofflor i en dagsworkshop. Jag pratar och fotar genom syster-tolk och en av dem skrattar när hon ser min Nikonkamera och berättar att hon jobbat på Nikon, och själv är fotograf (det är hon som är så fin på den första bilden).
Jag går runt och känner och velar och försöker välja vad jag vill köpa och bestämmer mig för att köpa lite mer av lite färre sorter för att kunna göra större projekt av dem. Tillslut blir det 3 hekto vackert skimrande beige spansk merino i topsband (som kändes mer levande än vad merino brukar göra) som lillasyster tyckte att jag skulle välja, 2 hekto gul-orange solskensull i kardflor, och 3 hekto fårigt kardflor i olika grå-beiga nyanser som var så sjukt fint i deras visningshärva. När den trevliga tjejen/kvinnan som bott i australien och pratade grymt bra engelska vägde upp mina inköp så fnissade jag nästan åt vilken absurd mängd det ser ut att vara, särskilt kardfloren som är mer än en kvadratmeter stora styck... Fast de blir väldigt kompakta när de trycks ihop i en liten påse.

I deras bokhylla stod en bok om östergötlands ullspinneri och hon berättade att de ibland gör studiebesök till det och Sverige, och att mycket inspiration kommer därifrån. Så vi inspireras helt enkelt av varandra tänker jag, som gick genom dagarna i Tokyo och bara njöt av allt det snygga, smarta, designade, vackra.

Tvärs över gatan fortsatte affären, där med tyger och grovspunnet. Jag föll för silkesgarner som lyste som juveler i ett hörn. Jag har ingen aning om vad jag ska göra av dem, kanske bara använda en härva som den är runt halsen som en sjal eller halsband, de är verkligen som smycken.

allt samtidigt!

2011-10-14T10:52:00.004+02:00

Idag är ledig dag med pannkakor till frukost och jag vill göra allt samtidigt, jag vill gå ut i hösten och lukta på frostig luft, jag vill ligga i soffan och dricka hett te och läsa ut den bra boken, jag vill vända upp och ned på garnkorgen och samla all inspiration på mängder av små papperslappar, jag vill maratontitta på Glee och fnissa, jag vill nysta garn och börja sticka på min rostiga Beatnik, jag vill sortera alla resans bilder och blogga hundra inlägg, jag vill spinna all den fina ull som jag köpte i Tokyo... Men jag tror att höstljuset drar mig ut i frosten allra först. De nya skorna som köptes för det facila priset 160 kronor på rea i Tokyo får dock vänta till våren och värmen kommer åter.

marknad och hantverk

2011-10-14T09:10:00.000+02:00

En annan bästa grej med att resa, är marknader. Trångt, köttigt, massa folk, mat, röster, lukter. Det är äckligt och fantastiskt på samma gång, och jag dras till dem i varje land jag besöker.

Paete är annars känt för sina Papier Maché-verk (sant), och för sin fina träsnideri-tradition, och det var fint att gå omkring bland änglar, fromma avbildningar och jultomtar i olika stadier av papper, trä och färg.

längs Paetes gator

2011-10-13T08:30:00.000+02:00

Det bästa som finns när man reser är att bara gå längs gatorna där man är, se, hälsa, le. Det finns alltid så mycket liv och vardag längs dem. Och Paete, söder om Manila, var en väldigt charmig liten stad. Det var roligt, och intressant, och galet, knasigt, spännande, givande att få åka en vecka till Filippinerna för att träffa våra samarbetspartners där som jag jobbar med. Närmare än så vill jag inte beskriva resan. Jobbet är en del av mitt liv som inte hänger med in på bloggen, det känns skönast så.

pysselstuff

2011-10-12T15:33:00.003+02:00

Alltså Japan, det måste vara prylarnas förlovade land. Pysselavdelningarna gjorde ingen besviken och jag fick idka stor självbehärskning för att inte köpa allt, överallt (för även om allt finns så är det inte särskilt billigt). Det blev lite knappar, spets, görbilliga dragkedjor och lite börsgrejer eftersom jag har fått dille på att göra hemgjorda börsar (tänk virkat och broderat). Finemang.

koppar

2011-10-11T19:33:00.003+02:00

Det tar tid att titta igenom alla bilder från Filippinerna och Japan, och kroppen ropar efter te och sömn. Så jag börjar bakifrån, och visar det sista jag köpte på min resa. Två helt underbara koppar från Kamakura utanför Tokyo.

Japan är känt för sin keramiska tradition, och jag kommer hem lastad med inspiration och ideer och önskningar, och så de här två kopparna. De är helt enkelt, i mina ögon och händer, helt helt underbara och invigs ikväll med nyköpt och nybryggt chai.

till dörren

2011-10-10T15:20:00.003+02:00

Nästan, i alla fall. Min bästa garnaffär är hemslöjden i Umeå. Sortimentet är minimalt, men det de har är det som blivit mitt absoluta standardgarn och förstahandsval till nästan allt jag stickar, Kampes tvåtrådiga. På hemslöjden i Umeå finns massor av färger, och det de inte har beställer de gärna hem.

Nu är det ju lite långt att pendla till affären från Uppsala och jag kan inte bara titta in där titt som tätt som när jag bodde i Ume. Men jag ringde och frågade försynt om det gick för sig att få beställa från dem och få det hemskickat? Det gick alldeles utmärkt för sig. Och nu hemkommen från utomlandet kunde jag hämta ut fyra härvor fantastiskt rostrött garn som en dag ska bli en Beatnik.

landad

2011-10-10T10:16:00.004+02:00

Jag har landat och är inte så trött som jag borde efter alla timmar på flyg och flygplatser. Det här med halvtomma flygplan är ju inte en bra grej miljömässigt, men herregud så ljuvligt när jag hela vägen från Manila fick en hel 3-rad för mig själv och kunde ligga ned och halvsova alla de där långa timmarna.

Nu sitter jag hemma i fåtöljen, lyssnar på Annika Norlin, dricker te och tittar på allt som jag har packat upp ur väskan, alla fina saker som jag har fått med mig hem. Det är ull och keramik, skor och sockar, lite pysselgrejer och annat som lyfter livsandarna. Som väldigt (väldigt!) billig gin och rom från Manila. En flaska inhemsk rom för 5 kronor. Det gick ju liksom inte att inte köpa det.

För att fortfarande hålla uppe nån sorts fasad av vilken sorts blogg detta är kommer här det senaste handspunna garnet som inte hann bli bloggat innan jag reste ut. Det är ca 60g finull från Vifflas mosters får, om jag minns rätt, vilket blev prick 100m tvåtrådigt garn. Väldigt mycket får luktade det under spinnandet, och efter ordentlig tvätt är det fortfarande en hel del lanolin kvar i det, men det känns bara ganska trevligt.

äkta inlägg utomlands ifrån!

2011-10-09T11:44:00.000+02:00

Nope, det är inte jag på bilden, den är lånad från nätet

Nu sitter jag på flyget hem. Eller på en flygplats. Det tar mig trettiofem härliga timmar att ta mig hem till kollektivet i Uppsala från lillasysters lägenhet i Japanland. Men det gör inget (säger jag nu innan resan är påbörjad), för jag har haft så grymt bra två veckor. Först galna dagar i Filippinerna, sen fantastiskt schyssta dagar i snygga Tokyo. Jag har massa fina grejer att visa upp, saker som får det att klia i mig efter att få komma hem och packa upp allt. Det känns tråkigt att åka ifrån syster, men fint att komma hem till vänner, vardag och egen säng.

nära marken

2011-10-08T10:22:00.000+02:00

Nära marken är världen en annan.

mer fler

2011-10-05T08:45:00.000+02:00

Med färg som vapen mot regn och moln.
Fler sockar är på gång.

vidare

2011-10-03T10:33:00.001+02:00

Idag åker jag vidare till Japan. Till lillasyster som bor där. Till en veckas ledighet, till visuella överdoser, till hantverk, till koncept-cafeer, till Tokyos överdåd, till Kamakuras naturstigar. Jag ska andas, umgås, vara ledig och jobba på att tycka om japansk mat.
Det ska bli så himla najs!

trädgårdslandet

2011-10-01T08:56:00.000+02:00

Jag är lite kär i vårt, mitt och kollektivkamraternas, trädgårdsland. Jag är också lite kär i alla fina människor som har landen rumtomkring vårt. Så fina, trevliga, sociala, generösa. Häromdagen fick jag sticklingar till vit mangold och en blomkålsplanta att sätta ned där vi tagit upp all potatis.

Det här är första gången i mitt vuxna liv där jag bor på en plats där jag lär känna de människor som bor i närheten. Där jag känner nån sorts samhörighet och glädje över att få bo just där jag bor, och inte bara över att ha en bostad. Det beror så mycket på trädgårdslanden nedanför vårt fönster, och på de vegetariska måndagar som jag brukar vara med på, där vi lagar mat och käkar tillsammans. Och det gör mig så glad över att kunna gå genom området, förbi landen, och nästan alltid träffa någon att heja på och småprata lite med. Jag tänker att det är så här det borde vara.

På bilderna: Gräslöksblommor, vår första egna squash, blommande bondbönsstjälkar, blommande jordärtskockor, en bondbönsskida.

randig resår

2011-09-29T10:32:00.000+02:00

Så fort jag maskat av mina very plain socks la jag upp till ett nytt par, nu med rester från dem och från ett annat par sockar stickade för länge sen. Den här gången blev de randiga med resårskaft, och lite diverse förbättringar kring häl och tå som man kan passa på att göra på par nummer två (när man improviserar varje gång och aldrig lyckas skriva ned det där perfekta mönstret). Det ljusa tweediga garnet tog slut på socka nummer två, så den fick en lång nos av det bruna garnet.

Inte lika bra som det första paret med slätt skaft (jag gillar att det korvar sig lite och inte sitter så tajt). Men de duger i krig. Och andra dagar.
Garn: Rester av brunt fabel (tror jag) och beige tweed
Stickor: nr 2½
Mönster: Eget. På bilderna med sockarna i skorna har jag vikt ned skaften

österut

2011-09-27T08:00:00.002+02:00

Nu ligger väskan vid mina fötter, resan fladdrar i min mage, kameran hänger på axeln. Först Manila med jobbet, sen Tokyo med lillasyster. Jag kommer tillbaka om två veckor när höstlöven brinner på träden och frosten knastrar under sulorna. Men jag har lämnat ett gäng tidsinställda inlägg här, så ni kommer inte ens märka att jag är borta!

det finns inga dåliga väder..

2011-09-26T13:13:00.005+02:00

Det verkar som att jag och tyfonen kommer anlända till Manila samtidigt. Så härligt.

som förr i ti´n

2011-09-25T13:54:00.001+02:00

Här ska göras glögg, en masse.

pepp!

2011-09-24T15:40:00.000+02:00

Jag är så himla pepp på att sticka Beatnik, i lika snygg rost-orange som orginalet. Jag väntar på garn men har investerat i flätnålar och kanske kanske kommer jag vara så duktig att jag stickar en provlapp eller två.

fredag

2011-09-23T19:10:00.003+02:00

Det är äntligen fredag och jag ser ungefär lika nöjd, tjock och glad ut som katten.

föräldrastolthet

2011-09-22T10:09:00.000+02:00

Vår förstfödda!
Ingen zucchini har varit vackrare eller mer fulländad än denna. Ett kilo tung är skönheten och jag kan inte förstå att hela den finns bara för att jag satte ned några frön i jorden för några månader sen. Odla egen mat är ju helt klart the shit.

det luktar får

2011-09-20T08:00:00.000+02:00

Efter ett par månaders paus faller spinivern över mig. Med ljudbok i datorn och fårlukt i näsan började jag spinna finullen från Vifflas mosters får (om jag inte kommer ihåg fel), övar mig i att spinna flytande och inte snurra-stanna-dra ut-snurra-stanna-dra ut. Komma förbi stanna-momentet, stå upp och spinna längre innan det är dags att snurra upp. Upptäcker vad mycket bättre det går när jag preparerat och dragit ut ullen ordentligt innan spinnandet börjar. Tar en paus och lär min kollektivvän K att spinna.

på botten av korgen

2011-09-18T11:49:00.004+02:00

En bra sak med plockandet, förutom att det är lugnande, är att jag hittar alla de garner som jag glömmer bort med jämna mellanrum eftersom de inte ligger högst upp i korgen. I början av mitt stickande letade jag alltid garn på loppisar och hade turen att hitta en del bra (och en del mindre bra). Nuförtiden är jag (1,) för lat och (2,) för kräsen för att leta så engagerat på loppisar och det är dessutom (3,) för många som letar för att det ska finnas mycket mer än vävgarn kvar.

Vid garnkorgsinventeringen häromdagen fastnade min blick på en stor kon med enkeltrådigt ullgarn i en fantastisk varmgul färg jag hittat under en tidig loppisvandring, och jag drabbades av plötsligt behov av att göra något av det. Men vad gör man av väldigt mycket enkeltrådig ull som inte är sådär riktigt jättemjuk? Jag funderar på en absurt stor sjal.

Har du ett schysst mönster att tipsa om?
Vad skulle du sticka/virka/kroka av hela den gula härligheten?

lugn

2011-09-17T08:04:00.000+02:00

Jag blir lugn av att plocka. Plocka med småsaker, ställa böcker i bokhyllan, lägga saker i högar, sortera om i garnkorgen. Allt utanför är långt borta och kvar blir färger och ordning och lugn.

Kanske har jag nåt litet syndrom av nåt slag. Eller så har början av hösten varit för stressig. Hursomhelst så tycker jag om att plocka ur och i stora garnkorgen.

made in asia

2011-09-15T17:09:00.004+02:00

Jag ska långt bort!
Om bara inte alls många dagar så ska jag få åka till Filippinerna med jobbet (stackars mig, tråkigt jobb etc etc) och det ska bli så roligt, där har jag aldrig varit. Och sedan, eftersom jag ändå är i grannskapet (norrlänningen i mig tog ordet) tar jag och kvistar över till Japan och hälsar på lillasyster som bor där sedan drygt två år tillbaka. Så rackarns najs.

Har du tips på garn-hantverks-relaterade prylar, platser eller affärer? Eller bara annat tufft man inte får missa i Manila och Tokyo?
Ge mig!

handspunnen mössa

2011-09-14T09:20:00.000+02:00

Det är något lite magiskt över att få sticka med garn man har gjort själv. Kanske inte så lättstickat, men speciellt. För mitt första, ojämna premiärgarn ville jag ha något enkelt där garnet fick vara det enda som tog plats. Så det blev en tvåfärgad mössa i favoritmodell. Mössan sitter så himla bra, som en kram. Nya bästa höstmössan på tidiga morgoncyklingar när livet inte är så skarpt.

Garn: Mitt första egenspunna som varken är mätt eller vägt
Stickor: nr 5 eller 6
Mönster: mitt eget med förkortade varv

skillnad

2011-09-13T07:40:00.000+02:00

Ser du någon skillnad på dem? Titta igen.

När jag köpte min första slända (som jag aldrig använt eftersom jag vann en finare och nättare av viffla) hade någon demonstrationsspunnit lite garn på den. Det garnet passade fint att använda som provtråd för att testa tvinningstekniken "navajo plying", eller kedjetvinning. Man gör öglor när man spinner, och av ett enkeltrådigt garn blir det ett tretrådigt. Tekniken är framförallt bra för att behålla färgsegmenten i ett skiftande garn.

Jag satte igång och försökte, men det funkade liksom inte, garnet ville bara dela på sig igen. Envis som synden gjorde jag klart provet och härvade upp det. Det såg ut som om jag försökt tvinna en olydig pudel (bild ett).

När jag granskade garnet närmare såg jag att den som demonstrationsspunnit hade spunnit medurs. Jag spinner alltid mina enkeltrådiga moturs, och sedan tvinnar jag medurs vilket ger ett z-tvinnat garn. Eftersom jag alltid är normen i min värld slog det mig inte ens att titta på garnet innan jag började tvinna det medurs som vanligt. Resultatet var helt överjävligt knorvligt, som det antagligen alltid blir när man försöker både spinna och tvinna garnet åt samma håll.

Jag tog och repade upp det och tvinnade det åt andra hållet och den olydiga pudeln blev en smålockig tax (bild två). Så mycket bättre. Jag är inte så förtjust i tekniken ännu, känns som att den skulle vara enklare på spinnrock där man har båda händerna fria på ett annat sätt, men det känns bra att förstå hur den funkar.

very plain socks

2011-09-11T15:46:00.004+02:00

Min idé om att jag inte tycker om att sticka sockar var fel. Jag tycker inte om att sticka spetssockar (vet fortfarande inte när jag ska ha på mig mitt enda spetsstickade sockpar i petrol -kanske är det färgen som är fel). Men att sticka vanliga, vardagliga, tråkiga sockar -det tycker jag väldans mycket om! Särskilt sen jag köpte skor som helt enkelt krävde korviga sockar som fyller ut skorna alldeles lagom mycket.

Garn: 2/3 av ett 150g-nystan jag köpt för länge sedan, tyvärr (eftersom jag tyckte om det jättemycket) har etiketten fallit av
Stickor: nr 2½
Mönster: Eget

Vill ha fler. Nu.

andras

2011-09-08T18:34:00.003+02:00

Piano av Harm Goslink Cooper

Lövträd av Lorenzo Duran

längre ned

2011-09-06T18:59:00.000+02:00

Jag stickar sockar.
Som i plural.

allt i min korg

2011-09-04T09:25:00.000+02:00

Sommarens långa ledighetsstickning och spinning är ett minne blott, och projekten får växa i en långsammare takt. En mössa i mitt första egenspunna garn har tagit form och klarat eldprovet på morgoncyklingen till jobbet. Den ska fotas och bloggas så fort jag känner mig lugn och snygg nog.

Jag håller på med en virkad korg av fult gammalt loppisgarn som jag vill bli av med (man kan ju liksom inte slänga garn!). En möbius har fastnat eftersom rundstickan som den stickas på är så dålig. Ett par sockar av londongarnet har också stannat av eftersom jag inte tror att de kommer bli använda, så det ska tänkas om, göras om. Och den där evighets-mormorsrutefilten ska vi inte ens prata om. Eller den där sjalen som ska repas upp och göras om.

Många nya projekt tumlar runt i mina tankar, men jag är för trött över jobbstart och förkylningen som aldrig gick över för att göra något av dem. Så jag stickar vidare på mitt hemliga projekt.

ankfötter

2011-09-03T10:35:00.008+02:00

Det har gått nästan en vecka till. Jag har jobbat, glömt bort att andas, haft syster på besök, fått sticklingar av underbart fina grannar och yrt runt. Sen tog jag helg nästan oanständigt tidigt, åkte till stockholm och gjorde av med massa pengar, fikade med syster och mor, och åt helt fantastisk vegansk kinesiskt mat på Lao Wai. Började andas igen.

På minneslappen stod höstskor högst upp, och efter mängder med provande inne på lilla trånga favoritskoaffären knulp på kungsgatan blev det tillslut ett par svarta (fast jag tycker att de mer är mörkmörkbruna) ankelhöga duckfeet.

De var oanständigt dyra, men jag håller på att försöka lära mig själv att det är bättre med kvalitet som kostar, än skitskor för ett par hundringar som jag ändå går sönder på några veckor. Dessutom har jag ju lön. Hehe.

Och jisses vad jag gillar dem. Eftersom jag har lite ankfötter, platta och breda, så passar modellen mig ypperligt, och det ryms dessutom ett par tunna tjocksockar i dem. So, just bring it on hösten. För att skydda dem mot regnet ska de smörjas in med helt minkfri minkolja som bor i en fin liten burk.

Jag kunde heller inte låta bli att gå in på Gudrun Sjödén heller, och de hade dessutom 20% rabatt med anledning av tjejmilen i helgen, så jag blundade för priserna och köpte en underbar grå ullkavaj/kofta, och en smalrandig tröja i favoritkombon rosa och röd.

Den randiga fick bli en del i min kampanj för att göra min garderob mer färgstark (kampanjen fortsatte genom ett litet inköp från reaavdelningen på Gudruns hemsida -där man dessutom fick en extra hundrings rabatt). Efter lite besök på vanliga stora klädbutiker också så känner jag mig välekiperad för hösten.

Lovisas tröja

2011-08-29T17:03:00.003+02:00

Min konstnärliga vän Lovisa fick så sin tröja som del två i betalningen för hennes fantastiska tavla som jag ska få. Och det var festival och engångskamera och regn mest hela tiden, och tröjan blev en vän på en gång.

Mönster: Mitt eget uppifrån-och-ned raglan, jag utgick från min svarta tröja som hon fått prova och så ändrade jag lite efter hur hon ville ha den
Garn: Ungefär 350g tvåtrådig ull på härva
Stickor: nr 3

Efter att tröjan var färdig och badad, urvriden och fuktig så fick den åka en kvart i tumlaren, och attans så najs den blev! Den krymte inte (mer än det som den dragits ut under misshandeln vid badning och urvridning), utan istället blev den grymt fluffig och trevlig. Aj lajk.

sing into the can

2011-08-28T11:17:00.003+02:00

Jo, det är ju inte bara jag i hela världen som tycker att det är ofantligt fint med gamla plåtburkar, och säkert är jag bara influerad av samma strömningar som alla andra som springer runt och klämmer på rostiga burkar och bedömmer estetik vs sunkighet. Men det gör dem ju inte mindre fina för det...

Under semesterveckorna blev det ett par loppisbesök och jag fiskade med mig en stor röd brödburk, vet att jag har sett likadana hos andra eller möjligen nyproducerade, en underbar turkosblå kakburk med en ros på locket, en stor och blommig rund burk av samma typ som jag samlar på (de där mönstrade sjuttiotalsburkarna med runt lock som går ned utanpå burken och har ett litet handtag på ovansidan), och så en liten senapsburk i keramik med lock i trä, bara för att den var så söt.