på sunkloppisen..

..där allt är lite rått, osorterat och skitigt, hittade jag ett helt gäng med grymt schyssta tyger. Två gröna påslakan med underbara stora retroblommor, ett brunt påslakan med nyckelpigor och blommor, en gul storblommig rund duk, två gardinlängder i mörkbrunt och vitt, och så ett tunt vävt tyg mönstrat i vitt och gult. Fantastiskt, jag älskar de gröna påslakanen! Pris? 130:- för hela högen, eller knappt en tjuga per del.

På röda korset hittade jag sen tre koner med tunt garn, bomull-lin, i mörkgrått och en fin grönfärg. 20:- styck för 250g garn per kon.. Perfekt, jag hade precis tankarna på att sticka en enkel tunika i lin, men jag tror att det blir lika bra om lite bomull smyger sig in i den också.

katt-hund 1-0

-Idag är en bra dag att inte ha hund på, tänkte jag när jag, körandes i en liten varm bil, passerade en blöt tjej i gul regnkappa. Hon var förutom huvlös regnkappa utrustad med en min som sa att hon hatade både vädret, sin gula regnkappa och sin kissnödiga labrador. Jag mös lite extra. Åkte hem till tre katter som tycker illa om regnigt väder och föredrar att ligga och lukta varm päls i en soffa istället. Nice cat.

till en nyling

Tjockt bomullsgarn inhandlades på röda korset under praktiken, och improviserades ihop till en liten liten klänning. Den var först tänkt till en existerande bebis, men den bebisen har nog vuxit vidare till bra större storlekar nu... Så den får vänta tills en annan nyling anländer någon gång i framtiden.

Garn och virknål: har jag ingen aning om namn eller storlek på, men det blev en rätt schysst tyngd och tjocklek på verket.
Mönster: improviserat allt efter fantasi och felvarianter.
Knappar: två överblivna knappar från en tidigare liten kofta, knapparna kommer från second hand.
Utlåtande: den blev rätt charmig ändå.

virkad sommar

Ullgarn på rea väntar på att bli muddar och mössa i kallare tider. Men så länge sommaren stavar juli håller jag virknålen i ett fast grepp och tillverkar sjal i mjukaste eko-babybomull. Framöver finns det både virkat och stickat och sytt att visa upp och blogga. Men idag kallar fåtöljen på mig...

Ragunda g:a kyrka

ljussökare

korgen kurt

Korgen fick nytt tyg tillslut. Klassiskt randat tyg i rejäl kvalitet, stuvbit som fanns hemma från tidigare sömnadsexperiment. Och denna gång blev korgfodralet sytt på riktigt, till och med knytbandet är sytt och vänt. Skönt som vanligt att sy utan mönster, jag bara fållade en kanal, tyget råkade då räcka nästan till botten på korgens insida, och då ritade jag ut en bottenoval på ett ungefär efter korgens utsida. Sydde fast -alla sömmar ligger utåt för att slippa att tyget fransar av sig på nystanen - och försökte vecka lite allteftersom då korgen ju går ihop mot botten. Nystanen tycks i alla fall ligga bra däri!


Förresten drömde jag inatt att jag höll på tvåändssticka ett par vantar (hej freud!), men de blev alldeles för tjocka och stela. Hmm, varför ska man drömma så realistiskt? När man liks drömmer kan man ju lika gärna drömma att allt går bra.

tillbaka!

Praktiken är över och bussen tar mig hem medan jämtlands berg övergår i höga kustens dito. Det är vackert och jag blir tröttare för varje mil som trillar ned bakom mig, nu är det äntligen slut på exilen.
Då och då ramlar det in söta frågor om vad jag gör praktik som, vad jag pluggar, vad min kandidatuppsats handlade om. Och jag har slingrat mig från att svara på dem... Jag är lite hemlig. Och det är inte för att jag pluggar till något särsklit otrevligt, utan bara för att jag känner för det. Bloggen kom delvis till för att vara lite av en bubbla fri från allt som har med mina studier och framtida yrke att göra, och därför nämner jag inte så mycket konkret om dem. Annat än att jag klagar, jublar eller allmänt skriver om studentandet och studerandet och praktiserandet. Jag tackar för er nyfikenhet, den gör mig glad! Och jag ber om ursäkt för att jag också i fortsättningen helt fräckt och glatt kommer att låta bli att skriva vad jag pluggar.

På den otrevliga skalan dock: min stora stickkorg i rotting har, upptäckte jag när jag skulle städa ur den och reka innehållet, börjat växa något väldigt mögelliknande i botten. Naaaaaasty! WTF, hur gick det till? Mamma föreslog att den sattes ned i snön i vintras när jag flyttade, och att det var så det började. Urk. Men nu är den klorinerad och förhoppningsvis safe igen. Jag ska sy en ny tygklädning till den. Det förra tyget, för dem som minns, syddes ju aldrig utan sattes bara ihop med tre säkerhetsnålar... Men sen förra sommaren har jag och symaskinen hunnit presentera oss för varandra.

En annan som stiftat bekantskap, i allra högsta grad, med sin symaskin är solig och hon har en finfin tävling för den som vill vinna en übersöt tygelefant!

bilden

Ibland blir det, som mest av en slump, en bild som är så mycket mer än den var från andra sidan objektivet. Fingret möter avtryckaren och det fångas en bild, en enda, som säger mer än man någonsin kunde tänka ut innan.

inte beskuren, inte photoshopad.
(ingen av mina bilder är photoshopade om det inte står annorlunda)

virk in progress (oh, pappahumor)

Sjalen, som bara i sig leder till visuell överdos, är nästan färdig. Och jag är toknöjd! Visst, den är rätt kompakt och tung, och jag måste hitta på nåt bra sätt att kunna knyta den när inte flikarna är så långa (har nån någon idé hur man skulle kunna omvandla mönstret lite så att sjalen blir mer "utsträckt" och inte fullt så väldigt mycket trekantig? en virkningsnybörjare sänder ut ett rop.), men den är fortfarande fantastiskt... färgglad. Jag kommer att använda den grymt mycket i höst och funderar redan på andra varianter av den.

Sedan försökte jag improvisera fram en mormorsruta också för kul, men kom fram till att jag nog behöver snegla lite på ett mönster för att det ska bli riktigt bra. En sjal eller filt i mormorsrutor skulle inte vara helt fel, dödergök har en underbar på gång.

Ps 1. tack till virkaholic för awarden! Vem skulle inte vilja bli kallad för någons "hemliga last"..?
Ps 2. Färgerna på bilderna är alldeles för blå, sjalens riktiga varma värger syns bättre i det tidigare inlägget.
Ps 3. Det är jättetöntigt att numrera sina Ps. Eller att överhuvudtaget skriva Ps.
Ps 4. Men jag gör det ändå.

lillasyster säger...

Använd solkräm, barn.

en pulsklubb

..gick jag faktiskt med i en gång. Jag stickade det första mönstret, lövley prickiga muddar som har använts fler än en kylig vårmorgon. Sen blev det inga muddar och inga muddar och jag glömde bort allt, tills jag råkade ramla in på sidan igen. Och såg att i juni så ska det stickas Kamillas rosenmuddar, och jag fick ett plötsligt nytt behov av muddar igen. De är hur fina som helst!

Bild från kamillas blogg!

På bilden är det mönstret i vantform, men det är precis lika fint som muddar. Jag ska gräva djupt i garnkorgen och leta starka färger. Grönt och rosa kanske..?
Kamillas blogg finns här och om du vill titta in på pulsklubben gör du ett raskt klick här. Tvåfärgsstickning, finns det nåt bättre?
Va? Nörd? Jag!?